Börjar bli nervös...redan

Kanske är ute i lite för god tid kan många tycka men för mig känns det bra att förbereda så jag kan koppla av sen. Jag har fixat en låda och bäddat fint i den med fleecefilt i botten, lakan, plastad frotté och lakan, sen har jag lagt dit en fluffig filt bara tillfälligt, den ryker sen. Det roliga är att Qisan verkar förstå att den är till henne för hon sover där på nätterna redan :) Naturligtvis kommer jag också att sova där med henne när det närmar sig. Det känns nästan som att jag själv väntar smått :))))

Jag har fortfarande lite att inhandla såsom handsprit och småprylar, men det mesta är fixat och klart. Har till och med förberett ett block m penna så jag kan anteckna...

Qisan har gått upp mer än 700 gram, och det känns kan jag säga... och syns! Magen är rejäl och jag blir lite nervös med tanke på att det är ca 4 veckor kvar, hur tjock kan en liten katt bli??

Kiwimuppen tar det i varje fall med ro och bråkar på som vanligt..för henne är livet en lek, vaaarje dag ;))

Favoritgåvan

Önskan slog in... jag fick mina två absoluta favoritparfymer när Tomas kommit hem från Frankrikeresan :)) Happppiiiieee!!

Qisans mage

Nu råder det absolut inga tvivel om ifall Qisan är dräktig eller inte, hon beter sig verkligen som en havande kvinna. Hon rör sig långsamt och är mer försiktig i vad hon tar sig för, och magen putar redan åt alla håll och kanter. Hon har gått upp över 500 gram på 4 veckor så jag hoppas innerligt det är mer än luft därinne!

Rundmagen syns rätt bra bakifrån, ingen tacksam vinkel för en havande kattmamma ;0)

Dagens bilder

Våran fina kiwi posar i fåtöljen...:))

...och hänger med Tuva, som vanligt med andra ord!

Dräktig eller inte

Jag tycker faktiskt att Qhikisa beter sig lite annorlunda, hon är nog dräktig ändå... hon sover mer, vill vara ifrån de andra katterna mer, men mer med mig. Hon har ju rosa tuttisar och så tvättar hon kiwin och det är ju inte så vanligt. Dessutom har hon gått upp 300 gram på två veckor, jag hoppas det är ett tecken!!

Om jag inte ser helt fel så har vi äntligen hallontuttar i huset!!! Qisan har i vanliga fall små små vita tuttisar men jag tycker faktiskt att de ser mer rosa ut och lite större. Jag hoppas, hoppas och hoppas att det är så, för guud som jag väntat och längtat.

Överallt ser jag uppfödare som får kull efter kull efter kull och själv har jag väntat i flera ååår på min första, snacka om att jag är väl förberedd om det nu skulle komma några små pälsbollar :)) Tror Qisan kommer bli en perfekt mamma, hon är en oerhört kärleksfull tjej med hjärtat på rätt ställe!!